Grönare trädgård!

Så här kan man med enkla medel få en grönare trädgård enligt Hus & Hem.
Det är bara att hålla med!

*Kompostera så mycket som möjligt. Även ogräs går att lägga i komposten innan det gått i frö.

*Hyr en kompostkvarn för kvistar och grenar.

*Elda. Träaska i lagom mängd är bra näring för jorden.

*Mylla ner kompostjord, kompletterad med kogödsel, torv och kanske benmjöl under våren.

*Undvik konstgödsel.

*Låt bli kemiska bekämpningsmedel.

*Samla regnvatten från stuprännorna. Växterna mår bra av det mjuka vattnet.

*Samla upp vinterns vägsand utanför tomten. Salterna är bortsköljda och den blir en bra jordförbättrare tillsammans med torv.

*Återanvänd så mycket som möjligt av allt som finns i trädgården, till exempel marksten. Ska du inte använda Ölandsstenen, gör en mur av dem eller sälj, hellre än att kasta.

*Släng inte växter, flytta eller skänk bort dem.

*Köp närproducerade växter. E-plantor är garanterat friska och klarar det svenska klimatet.

*Gräv upp eller täck ogräs med markduk tills det ger upp. Eller lär dig leva med det.

*Gräset ska helst klippas med en handjagare. Näst bäst är en nätansluten elgräsklippare. Motorgräsklipparen är det sämsta alternativet om man månar om miljön, men en 4-taktsmotor är renare än en 2-taktsmaskin och alkylatbensin bättre än vanlig.

Hela artikeln:
http://husohem.se/Templates/Pages/Article.aspx?id=5505&epslanguage=sv

Word.

Ekologisk trädgård vid Vita Huset

En organisation som kallar sig "The Whofarm" (White House Organic Farm) propagerar och samlar in namnunderskrifter för att USA:s nästa president Barack Obama ska anlägga en ekologisk trädgård vid Vita Huset. Tanken är att visa hur lätt det är att odla sin egen mat på ett miljövänligt sätt, och nu när det är ekonomiskt svåra tider är tanken kanske inte så dum.
Mer på http://www.thewhofarm.org/

Beskärningens grunder

Lite om beskärning

Med beskärning kan man åstadkomma en vacker form och ett harmoniskt förhållande mellan växtens rot och krona. Beskärningen befordrar också blom- och fruktbildning och bidrar till en nyttig föryngring av plantan. Man kan säga att sax, såg och sekatör gör lika mycket för tillväxten i trädgården som väl gödning och bevattning.





Friväxande äpple- och päronträd

Uppbyggnaden av trädet påbörjas i samband med planteringen. Uppbyggnaden sker så att tre välriktade grenar behålls och kortas in efter behov. Kraftiga grenar kan lämnas längre än svaga. Toppskotten kortas in i proportion till övriga grenars längd.
Den fortsatta uppbyggnaden sker genom val av nya grenar längs stammen. De kortas in för att få bra styrka. På grenar som beskurits första året har nu bildats sidoskott som kortas in. Målet för beskärningen är att bilda en gles och stadig krona som förmår bära skörden utan att grenarna bryts.
Underhållsbeskärning består i huvudsak av gallring av kronan. Gallringen sak utföras under vårvintern. Målet är att trädet inte ska bli för tätvuxet. Om trädet blivit för stort kan grenarna kortas in. Ingreppet syns minst om man lägger snittet intill en grenklyka. Sommarbeskärning, s.k. pincering, görs ca 4 blad frånkvistens topp.
Gamla fruktträd beskärs efter principen gallring och borttagning av torra grenar.

Fruktträd byggs upp under årens lopp genom att man kortar in de kraftiga ledgrenar man vill behålla och skär bort svaga eller felriktade grenar.

Inkortning av sidoskott. Klipp kvisten strax ovanför det skott har ”rätt” riktning, dvs pekar åt det håll du vill att tillväxten av kvisten ska ske. Uppåt-utåt är en tumregel och aldrig inåt mot kronans mitt.

Spaljéträd

Beskärning ska utföras både vinter- och sommartid. På vintern utförs själva uppbyggnadsarbetet, då grenar släpps ut som harmonierar med den tänkta formen på spaljéträdet. Längs stammen ska de fruktbärande grenarna sitta på ett avstånd av 10-15 cm.
Sommarbeskärningen består av pincering, d.v.s. inkortning av skotten som ska bilda fruktbärande grenar, till 3-4 bladögon, räknat från kvistens bas. Pinceringen görs för att få riklig fruktsättning och kallas sporrbeskärning.




Spaljéträd kan klippas till önskad form. Här är en av de enklaste: U-form.

Vinbär

De röda vinbären ger större buskar än de svarta och vita. Gallring av skotten ska ske vid basen och kan påbörjas ca tre år efter planteringen. Buskarna får som äldre inte bli för täta i mitten, eftersom en god kvalitet på bären kräver ljus och luft. Med luftväxlingen förhindras också uppkomst av svampsjukdomar.
Gallring av uppstammade vinbär innebär normal gallring av kronan och borttagning av stamskott.






På både vinbärs- och krusbärsbuskar ska alla grenar som når marken skäras bort.

Krusbär

Gallras som vinbären. Borttagning av äldre grenar i centrum befrämjar en bättre kvalitet på bären. Uppstammade krusbär beskärs som uppstammade vinbär.



För krusbärs- och vinbärsbuskarna räcker inte alltid beskärning. De kan behöva stagas upp, t ex som på bilden, för att hindra bärtunga grenar från att lägga sig på marken.

Hallon

Beskärningen består i borttagning av fjolårsskotten samt en del av årsskotten. Beroende på hur tätt plantorna står, lämnas 3-5 av de kraftigaste nya skotten, vilka binds intill tråden eller ribban. Har man satt upp tråd på båda sidor om plantorna, behöver ingen uppbindning ske. Beskärningen görs efter skörd.

Björnbär

Björnbär kan spaljeras och kräver soliga lägen. Liksom hos hallon ska de äldre grenarna tas bort. Beskärningsarbetet utförs på våren, när man ser vilka växtdelar som frusit bort. Bären bildas på de nya skotten, som måste bindas upp vid stöd eller spaljé efter hand som de växer ut.

Vindruvor

Vid plantering skärs vinrankan tillbaka så att 3-5 knoppar återstår. Det kraftigaste skottet leds upp som huvudranka, de övriga beskärs 2-3 knoppar från stammen. Sommarbeskärning görs hela sommaren, genom att ta bort överflödiga blad. Sidoskotten toppas in ett blad efter vinklasen. Finns ingen fruktklase toppas sidoskotten när de är ca 25 cm. Kommer det för många klasar ska de gallras bort till ca 5 klasar per meter huvudranka. För att den fullväxta vinstocken ska ge mycket druvor måste den byggas upp långsamt.
I november klipps huvudrankan tillbaka så att högst en meter är kvar av sommarens tillväxt. Sidoskotten beskärs efter en knopp räknat från stammen.





Toppa in sidoskotten ett blad efter klasen. I fortsättningen under sommaren pinceras plantan, vilket innebär att nya skott som växer ut ska klippas bort.




Rosor. Plantering och skötsel



Planteringsgropen skall vara stor och ha lucker botten. Låt aldrig rosrötterna utsättas för sol och/eller uttorkning. Vid uttrokning skrumpnar barken. Plantan sätts så djupt i planteringshålet att förädlingsstället kommer 5-8 cm under jordytan.
Gödsla inte nyplanterade rosor förrän tillväxten kommit igång.
Om man planterar rosor där det tidigare vuxit rosor, bör jorden bytas ut till ca 30 cm djup. Jordmånen ska vara välgödslad, kraftig, något lerhaltig och kalkhaltig.



Beskärning

Rosor beskärs på våren, när frosten gått över. Lämplig tidpunkt brukar vara när björkarna slår ut. I södra Sverige kring 1 maj, i norra Sverige någon månad senare. Rabattrosor, polyantha och storblommiga, beskärs hårt ner till 15-20 cm varje vår. Tag bort frusna och torra grenar.



Kläng- och buskrosor som blommar på årsskotten.

Lämna kvar 30-40 cm av förra årets skott.



Kläng- och buskrosor som blommar på fjolårsskotten.
Gallra genom att avlägsna de äldsta och grövsta grenarna. Gallra varje ros så att den ser prydlig och balanserad ut. Avlägsna vildskott. Längs de kvarstående ledgrenarna avkortas alla sidoskott till ca 10 cm längd.
Rosor skall putsas, d.v.s. avblommade rosor skall alltid skäras bort intill det översta, fullt utvecklade bladet.



Vintertäckning.

Innan frosten sätter in i nov-dec ska jorden kupas upp kring plantan.



Rotäkta rosor
Rosor som inte är okulerade på en grundstam kallas rotäkta. Den vanliga nyponrosen är ett exempel. Andra heter Bonica, Cocorico, La Sevillana, Scarlet m.fl.





Det skott som sticker fram under förädlingsstället är ett vildskott och skall tas bort.